Du behagar skämta

Min mobil, en Samsung SGH-E900, aka Felix, tycker att det är kul att pussla ihop sms själv. Det kan bli mycket otrevligt. En gång fick jag ett sms av en inte så nära killkompis som började: "Puss, min lilla chokladpralin!" Olikt honom tänkte jag och lyckades precis stoppa min impuls att ohejdat svara: "Min lilla lakritsbåt!..." när jag kom på att meningen lät märkligt bekant. Chokladpralinen var själva verket slutet på ett gammalt mess från G.

Okej, det här är knäppare. En gång skickade jag ett mess till min dåvarande pojkvän. Och fick svar från alla i telefonboken som börjar på samma bokstav som han gjorde. Det hade väl inte varit så farligt om det inte hade varit bara en, aningen kryptisk mening: "Jag längtar efter din lukt." Ett av svaren kom från en gift man i kyrkan som försynt undrade om jag inte skickat fel.

Före helgen hände det igen. Häng med nu.
1. Jag fick ett mess från R. Exakt samma som jag fått en gång tidigare. Hon önskade mig lycka till med en sak. Jag trycker på "svara" och skriver något i stil med "tack, älskling, för att du håller tummarna för mig. Du är bäst."
2. Jag får ett sms från V, som jag bara känner ytligt: "Du vet att det här är V va? Jag hade en fråga."
3. Jag svarar: "Förlåt... men jag har inte fått något mess från dig. Vad var frågan?"
4. V messar frågan igen, jag svarar.
5. Då kommer ett svar från R: "Du har allt att vinna! Världen tillhör dem som utmanar den! Många kramar, R."

Alltså: Det första messet var egentligen från V, men såg ut som att det var från R, och när jag svarade R kom det messet till både R och V. Mördande logik.