Förenta Nationerna

Kommer ni ihåg FN-dagen, som den firades på lågstadiet? Klippa ut vita duvor, läsa om fattigdom i Afrika och sjunga: "alla barn i hela världens alla länder, har samma gråt och samma skratt vad som än händer." FN-dagen är idag. Och jag firade redan igår med att gå på inför-seminariet: FN och Ryssland, som svenska FN-förbundet ordnade. Alla deltagare fick en FN-bakelse för att påminna oss om världens lidande.

Det var nog först på gymnasiet som jag egentligen reflekterade över att FN faktiskt inte självklart är samma sak som världens finaste samvete. Under Rysslands-seminariet igår ställde ett helt gäng FN-nissar den ryske ambassadören mot väggen med obehagliga frågor angående utbrytarregioner och folkrätt, tills han torrt och brutet sa: "Jag trodde vi var här för att prata FN. Inte Georgien." Att Ryssland inte är det snällaste syskonet i säkerhetsrådets familj är väl ingen hemlighet. USA, som inte ratificierat barnkonventionen och som använder militärt våld lite som man vill, är det ju inte heller. Och, FN är inte ett samvete, utan förstås storpolitik. Men låt oss ändå hurra idag, för bakelser, fredsduvor och framtida humanitära interventioner!