Flagyl

Åh, vad tråkigt, tänker du. Nu börjar hon prata om sina tänder. Ja, men skyll dig själv! Du sitter ju vid mitt bord, här på Flower Street Café. Och du vet inte hur det är att gå runt och se ut som en hamster.

Allt började i november. Mamma hade övertalat mig att gå till tandläkaren för första gången på fyra år. Hon menade att jag måste ha minst tio hål och jag var inte på mitt allra gladaste humör när jag ringde för att boka en tid. Det blev jag dock när jag fick träffa tandläkaren Helena! ”Vilka fantastiskt fina tänder”, sa hon. ”Du kan hälsa din mamma att du inte har några hål alls.” Dessutom undrade hon om jag gjort en tandblekning för att jag hade så fin färg. Gissa om jag var nöjd och glad. Mitt tandläkarobehag var botat!

Två veckor senare vaknade jag med en kind som var uppblåst i dubbel storlek på grund av en växande visdomstand. Jag gick till snälla Helena som skrev ut penicillin till mig. Det hade dock ingen som helst effekt förutom att jag blev väldigt illamående och jag fick ett annat. Det är nu Flagyl kommer in i bilden.

Sedan november har jag ätit penicillinet Flagyl sex gånger. Från och till under de här sju månaderna har jag livnärt mig på soppa, smulor, suggodisar och Flagyl. Varje kur är tio dagar och har biverkningar som illamående, yrsel, en metallisk smak i munnen och aptitlöshet. Fantastiskt. Den enda trösten är att jag nu fick möta snälla tandläkaren Lars som lät mig få nästan alla besök gratis. Han röntgade, klämde lite bekymrat, ställde snälla frågor och sa sen vänligt: ”och du behöver förresten inte betala. Du kan gå direkt ut.” Jag började nästan trivas på folktandvården.

Till sist blev jag med mina två hamsterkinder, remitterad till akuttandvården där jag var idag och tiggde och bad om ett starkare penicillin. Doktor Höglund skrev ut Doxyferm och meddelade också att två visdomständer måste dras ut. ”Löjligt”, sa han, ”att inte folktandvården åtgärdat det här tidigare.” ”De ska ut!” … Och vid det här laget håller jag nästan med honom.

Väl hemma svalde jag omgående två Doxyferm. Tio minuter senare fick jag upp dem och allt annat jag ätit under dagen. Underbart! ”Du är inte allergisk. Du har bara en väldigt känslig mage” sa de på akuttandvården när jag ringde. ”Kräkningar är dock ingen acceptabel biverkning. Du får ju inte behålla penicillinet.” Nä, juste. Och de skrev ut två andra penicillin som jag ska äta tio dagar från och med imorgon. Hurra! Ett utav dem är Flagyl.



Tandvårdspersonalen heter förstås något annat i verkligheten. Känns lite opersonligt med snälla sköterskan X och framsynte läkare Y, eller hur? Roligare såhär.