Ojsan hoppsan

...Livet kan inte vara lätt om man bara kan ta in det som finns i ens direkta synfält. Bakomliggande faktorer, sanningar med modifikation, komplexitet och konsekvenser....Varför är det så svårt att tänka lite... längre? Ojsan, hoppsan och klumpigheten gick visst ut över någon annan igen.

Vilken dag. Jag visste att den här veckan skulle bli intensiv, men gooooh, inte så här. Alla dessa besked tumlar om mig och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Mest är jag arg, men sen när jag tänker efter finns det en liten sockerbit av lugn och skratt längst inne. Djupt värre. Allt har sina proportioner, ingenting är bottenlöst längre.

Jag vill förresten bara dementera alla spekulationer om att Gud skulle bo på någon annan geografisk plats än Lakeland. Han bor inte i Mecka eller i Benares eller Jönköping heller, jag lovar. Och till Afghanistan kommer Gud bara för att gråta, det är allom bekant. Men det kanske är gråta vi behöver. Det är nog ganska svårt, förresten, det här med förkrossat hjärta och ödmjuk ande. När man tänker efter är det nog mycket svårare än att boka en flygbiljett till närmsta heliga stad. Det krävs lite mer, ett beslut bortom offentligheten.

Tandläkaren idag! Mer penicillin: "det var väldans vilka elaka bakterier du dras med..." och en inbokad tid för att ta bort den första visdomstanden. Nu ska den få så att den tiger! Sen en sväng till universitetet och seminariet om mänskliga rättigheter, OS och Kina. Björn Folin från Sveriges olympiska kommitté har angående en eventuell bojkott sagt: ”mänskliga rättigheter behöver inte se likadana ut överallt”. Är inte det själva poängen med mänskliga rättigheter? Att de gäller alla människor? Ojsan Hoppsan.